Enzymer
Vad är enzymer?
När ett lejon har fångat en antilop äter den först upp inälvorna för att försäkra sig om att den får så mycket vitaminer och enzymer som möjligt. En katt kan leka i timmar med en mus som den har fångat och då bildas det maximalt med enzymer i kattens saliv och musen blir mera lättsmält. Ett skadat djur slickar omsorgsfullt sina sår och enzymerna i saliven lindrar smärtan och gör att såren läks fortare. Djur vet intuitivt det som vi människor försöker forska ut och på nytt ta i användning.
Det är välkänt att den kretensiska maten är världens hälsosammaste. Även i Kina och Indonesien äter man hälsosamt, medan den västerländska maten, dvs. maten i de hyperindustrialiserade länderna, är bland den ohälsosammaste.
Vad beror detta på?
Enzymerna skyddar
Enzymerna kan också förklara många fenomen som vi har erfarenhet av men inte förstår. De flesta känner sig trötta efter att ha ätit en stadig biff, men om vi äter en god och riklig sallad före biffen blir vi inte alls eller åtminstone mindre dåsiga. Enzymerna i salladen hjälper oss att smälta den stora mängden fett och protein i biffen. Många nordbor har svårt att smälta vitt bröd, men om de reser till södern är problemet borta. Orsaken är att enzymerna där är annorlunda, eftersom vetet har varit exponerat för solljus under en längre tid och behandlats på ett annat sätt. En offentlig och kanske aningen kontroversiell hemlighet måste ännu nämnas: en stor del av personer med mjölkallergi eller laktosintolerans får inga som helst symptom om de använder nymjölkad mjölk i stället för pastöriserad. Detta beror på att pastöriseringen helt enkelt förstör största delen av enzymerna som av naturen finns i färsk mjölk.
KORT OCH GOTT: ENZYMERNA SKYDDAR, UNDERLÄTTAR MATSMÄLTNINGEN, BOTAR OCH HÅLLER OSS VID LIV. NÄR ENZYMFUNKTIONEN UPPHÖR DÖR VI HELT ENKELT.
I industrin har enzymer använts redan i nästan 60 års tid. Ändå vet vi ännu alltför litet om deras inverkan på vår hälsa och detta är ett växande vetenskapligt område. Kanske är det enzymerna som kan förklara många av våra sjukdomar. Enzymerna kan liknas vid nycklar som öppnar låsta dörrar. För att kunna öppna dörren måste du ha rätt nyckel. Du måste också vrida nyckeln åt rätt håll och den uppgiften har koenzymerna, enzymernas hjälpämnen (Q10, vitaminer och mineraler).
Enzymer finns i alla levande varelser och organismer, i växter, djur, mykobakterier, svampar och bakterier. Bakterierna är i själva verket enzymfabriker. I synnerhet färska frukter, grönsaker och spannmål innehåller enzymer och därför borde vi få våra enzymer främst ur dessa födoämnen.
Eftersom mikrovågsugnar eller kemikalier som används i växthus förstör enzymerna i maten är det lätt att förstå varför många produkter på marknaden är enzymfattiga och inte kan tas tillvara av kroppen. Kroppen behöver 40 liter enzymer per dag. Mest enzymer finns i saliven (50 %). Saliven består till största delen av amylaser som bryter ned stärkelse till socker. När du tuggar på en brödbit känner du lätt sockersmaken. Det är bra att tugga maten minst sju gånger innan man sväljer den. Detta är ingen myt utan ren fakta. En balanserad tarmflora innehåller 10E14 bakterier som alla producerar enzymer (25 %).
Dessa enzymer öppnar och låser dörrar, har en inverkan på tillväxten, matsmältningen, andningen, syre- och koldioxidtransporten, läkningen av sår, reparationen av vävnader, hjärtfunktionen och tillfriskningsprocessen. Bukspottkörteln utsöndrar också enzymer (25 %), av vilka de viktigaste är laktos, fytas, proteas och lipas. Om bukspottkörteln inte fungerar måste tarmfloran börja producera enzymer. L.acidophilus och S.lactis producerar laktas, E. salivarius proteas, L-fermentum och E.faecium lipas. Om både bukspottkörteln och tarmfloran har tagit skada utsätts vi för sjukdomar och allergier. Situationen förvärras tills enzymnivån igen har stabiliserats, om den någonsin gör det. När vi blir gamla fungerar inte bukspottkörteln ordentligt, tarmfloran är dålig och miljoner enzymer försvinner sakta men säkert. Utan en hälsosam kost som ger oss ett tillskott av enzymer fortsätter den onda cirkeln tills vi dör (exit morbus).
Varför behöver vi så många olika enzymer? Bara ett visst enzym fungerar i en viss kemisk reaktion, i en viss molekyl, vid ett visst pH-värde och vid en viss temperatur. En del enzymer bryter ned födoämnen till mindre molekyler, andra lagrar energi som används vid andning, cellproduktion, syn osv. Enzymer behövs också i nervsystemet. All enzymbrist har alltid allvarliga följder för nervsystemet.